I föregående text beskrev jag lite om vad kortrepsteknik är. Nu tänkte jag skriva något om arbetsmetoderna.
Man anpassar som sagt säkerheten efter fallrisken och konsekvensen vid ett fall. Här är några av metoderna:
- Gå med väldigt kort rep mellangäst och guide. Guiden håller tight. Detta är den metod som används när det inte riktigt är klättring utan mera en brant stig.
- Guiden springer iväg med lite rep för att sedan ställa sig och dra med händerna. Används vid lite lite svårare passager, men där ingen livsfara föreligger.
- Guiden springer iväg med lite rep och säkrar gästen runt en sten. Detta fungerar utmärkt om stenen har tillräckligt mycket friktion. Men är inte lämpligt för vertikal klättring.
- Guiden klättrar upp och bygger ett riktigt ankare.
- När det är brant så säkrar kunden guiden med repbroms och guiden bygger ankare.
Detta är några av teknikerna som används för att klättra rakt upp. Jag försöker formulera mig tydligt men detta är som sagt ett hantverk så det är svårt att beskriva med ord.
I stället för att skriva om examensångest så tänkte jag skriva några ord om vad kortrep är. Det är ett begrepp som säkert är ganska okänt bland svenska klättrare men för bergsguider är det den största delen av vårt hantverk.
På franska så kallar man det för tight-rep-teknik. Det är en mer målande beskrivning eftersom kortrepsteknik bitvis bygger på att guiden stoppar ett fall innan det sker. Dvs att guiden håller så pass tight att om gästen halkar till så kommer den inte påbörja ett riktigt fall. För att det här ska fungera så måste guiden ha förståelse för vilken teknik som fungerar i vilken terräng. Det är här det svåra kommer in...
Kortrep är inte bara att gå med kort rep, utan det är att anpassa tekniken så att den mest tidseffektiva teknik används utan att äventyra säkerheten. Längden på repet ändras således ofta och även metoderna för att säkra upp kunden. För er som tycker att det låter farligt, fundera över det här exemplet:
För att gå till en klippa måste man passera två små klätterpassager. Det första börjar på en stor hylla och är ca 3 m högt. Det slutar också på en hylla. Det är dessutom inte svårt.
Den bästa klättraren klättrar först och drar sedan i repet till den andra. Inte så farligt. Nästa passage är 5 m. det börjar och slutar på en hylla. Det är lite svårare. Den bästa klättraren klättrar först och går sedan med repet runt en stor sten. På så vis är den andre klättraren säkrad. När klättrarna sedan når klätterleden klättrar de som vanligt.
Det här är ett exempel på kortrepsteknik. Som ni förstår är det mycket användbart i stora berg.
Det blev sannerligen inte den mest lyckade klätterturen. Vi bodde i tält för att spara några kronor. Problemet var bara att det blev minus 30 grader på natten. Veden var blöt och sovsäcken lite för sliten. Det var helt ok klättring, på brudslöjan, men klätterförbud vid spillrännan. det är klätterförbud ända tills vattnet inte når upp till dammluckorna.
I dag åker vi till trängslet för att tälta i två nätter och klättra is. Trängslet är ett riktigt köldhål, så jag har letat fram det varmaste jag har. Vi har planerat att ha en lägereld i skogen och försöka ha lite trevligt. Har även med en flaska sprit. Jag är faktiskt förvånansvärt sugen på campinglivet. Nu mera blir det oftast att jag tältar nära bilen. Men det fina med det är att man kan ha med mycket lyx. En eld är ju något man inte kan unna sig i alla länder, så det upskattar jag verkligen. Det ska bli kul att se hur det står till med isklätter-formen också.
Om några dagar ska jag åka och isklättra. Vi har inte bestämt var, men det kanske blir en kort tur till Trängslet. Inte det bästa stället, men det duger som uppvärmning. Det var länge sedan jag var där sist. Om förhållandena inte är bra där blir det kanske Rjukan eller Hemsedal i stället.
Det här är gamla bilder från henrikafossen utanför Narvik.